Tänkte skriva vidare på det jag började i gårdagens åsiktsinlägg. Nämligen om hästar har potential, ser ut på ett visst sätt, är en viss ras eller en viss ålder så är de vissa saker som gäller och nästan krävs av andra.

Har du en häst som är väldigt fin, bra stam och fint steg då kräver nästan andra av dig att du måste träna och tävla den i dressyr. Om det är en häst som hoppar super bra då ska den tävlas i hoppning. Och om man då inte gör det, utan kanske har den som skogsmulle, den vilar ca 3 dagar i veckan och resten av dagarna så rider man ut i skogen, ibland busgalopperar man lite men inte mer än så. Är det fel då?

Själv tycker jag det är helt stört att det är mycket så här. Själva hästen mår inte sämre av att vara skogsmulle, ha långt hovskägg och inga märkesprylar. Om du däremot t.ex. har en ardenner eller en varmblodig travare så gäller en helt annan sak, dem kan ju ändå inte bli något så klart de ska stanna i skogen och traska runt där, eller?

Det är så sjukt fel, en ardenner kan också bli jätte fin t.ex. dressyr. Den kommer aldrig klara sig på elitnivåer men lägre nivåer. Och ett toppstammat halvblod med fin gång kan faktiskt leva livet ute i skogen och bara ta det lugnt. Själva hästarna saknar inte att tävla, och de tänker heller inte "En dag ska jag vinna en stor tävling för jag har ju faktiskt väldigt fin gång!" Yngre hästar kan också bara få gå och lulla runt i skogen, varför måste potentialen ta till varas på eller varför måste man rida 6 dagar i vecka bara för att man har en häst som klarar det?

Det är skillnad på det jag skriver här ovan och om man har en häst som t.ex. mår bättre av att röra på sig mycket och ofta. En del hästar blir väldigt jobbiga när dem inte får röra på sig tillräckligt och de mår inte lika bra fysiskt och physiskt. Men det är även en hel del hästar som det inte spelar någon roll för.

Vad är din åsikt om detta?

Här nedan ser vi ett tvätom exempel,Morgan, som verkligen var en skogsmulle / barnponny som inte blev riden så ofta, men som nu är en liten tävlingsponny nästan! En skogsmulle med en dold talang som togs tillvara på.

Nu kommer nog många reagera en hel del, men känner att jag behöver skriva det här så några av er som är villiga att förstår får veta hur det är.

För några dagar sedan pratade jag och Amelie en hel del om hästintresset, hästarna och så. Som ni vet har ingen av oss ridit lika aktivt nu i vinter som vi alltid gjort annars, och nu ska jag sluta skriva i vi form för vad Amelie vill ska komma ut från hennes sida är upp till henne. Jag har tvingat mig ut på ridturer lite då och då, och vissa dagar har jag gjort det frivilligt och tyckt att det vart kul. Men tyvärr så har gångerna jag mest känt att jag vill hem och inte till stallet vart för många.

Mitt hästintresse är inte längre som det en gång var, eller ja för bara ca 9 månader sedan hade jag bara skrattat om någon sagt att min hästintresse skulle svalna inom en snar framtid. Det är ganska tråkigt att det har blivit såhär när man tänker tillbaka på hur mycket kul man egentligen haft.

Ta det lugnt nu, jag ska INTE sluta rida eller sluta med hästar nu. Det är så att det finns en sak som gör att jag tvingar mig ut och rider då och då, som tvingar mig upp tidigt på morgonen och hoppar över att vara med kompisar kvällen innan ibland och som får mig att fortsätta med det här. Och det är Divan, såklart.

Divan betyder så otroligt mycket för mig, och jag skulle inte kunna tänka mig att sluta ta hand om henne nu. Så så länge hon lever kommer jag fortsätta vara i stallet och rida. Hon kanske lever i 7 år till, eller bara i ½ år, det återstår att se. Och beroende på hur lång tid det går kanske jag hunnit ändra mig igen, vem vet?

Jag är väldigt glad att jag har Divan som häst åtminstonde, för hon är triangelmärkt och pensionär. Det gör inget om hon bara rids 3-4 gånger i veckan, om hon är lite tjock och omusklad. Men även om hon hade vart 10 år yngre och inte haft sina skador så hade det väl ändå vart upp till mig om jag rider henne 7 dagar i veckan eller 2? Om jag bara lullar runt i skogen eller tränar dressyr, jag tror inte på att hästen älskar att träna dressyr så mycket och den har potensial så man måste ju träna och tävla. Nej bara för att en häst har potensial betyder inte det att man måste ta till vara på den.

Att det är dålig uppdatering från min del ibland här är ganska självklart, har man inget äkta hästintresse längre, vart skulle det då finnas äkta motivation till att blogga om hästar? Jag kan skriva om min ridpass, men vem bryr sig egentligen om det? Hade vart skillnad om vi vart något elitekipage. Jag kan visa min iphonebilder, men ni vill ändå se riktigt systemkamera bilder.

Men varför ska jag sitta och skriva inlägg om ett träns och säga att jag tycker det är fint eller fult, ärligttalat, vem av er bryr er? Ingen skulle jag tro. Outifts tycker en del är kul att se på, men om man inte har något intresser för hästutrustning / märkesutrustning då? Åsiktsinlägg kan jag skriva, det tycker jag är kul. Men varför bryr sig någon om mina åsikter här?

Egentligen hade det räckt för min del just nu att vara medryttare typ 2-3 gånger i veckan. Men samtidigt har jag bara två val, Divan eller inte Divan. Och då väljer jag såklart min lilla Divis, och då blir det 5-6 dagar i veckan, utsläpp, intag osv. Sen när det typ inte är någon annan i stallet som är där och rider som förut då blir det ganska svårt att hålla igång själv när man redan är lite omotiverad.

Och om jag känner så för själva hästarna, stallet och ridningen på riktigt, hur tror ni det då går att skriva ca 4 inlägg per dag om något hästrelaterat?

Grattis till dig om du läste, då vet du precis hur jag känner för det här.

Någon mer än jag som tycker att påsken är lite överskattad eller? ;) När jag var liten var hela huset påskpyntat, jag letade påskägg och vi åt påskmat hela helgen. Men nu är det nästintill precis som vanligt, och jag bryr mig inte så mycket. Har haft en helt vanlig helg, med vanlig mat det ända som skiljer sig är att vi ska på "påskfika" och "påskmiddag" imorgon och att jag fått ett påskägg av min farmor och pengar av min mormor.


Men jag har väl börjat bli lite tråkig kanske, bara julen jag ser som en speciell högtid nu för tiden. Kanske mest för att så mycket förändrats, även i mitt liv så det blir inte samma sak. Och för mig så är traditioner något som är roligt, att man gör samma sak varje gång det tillfället inträffar, men det händer aldrig längre typ så jag har på något sätt gett upp. På julen är det ändå samma sak, men på påsken, midsommar, halloween osv är det olika nu förtiden så jag ser inte det roliga i det typ. Till och med earth hour var något jag såg framemot, då jag brukar vara hos min pappa och vi har en speciell tradition under den timmen, men icke. I år var det tråkigt, och jag var mest sur den kvällen för att jag var inte hos pappa och hos mamma följde vi inte trationen haha! 

Jag har inte så stora erfarenheter av pelhambett, men jag har ridit Divan på det ett antal gånger. För några år sedan kunde man inte rida ut på henne utan pelham, och jag har även ridit dressyr och hoppat henne med det.

Frågade er igår om era hästar var trafikvana, och det verkade det som nästan allas var. Visst är det skönt?

Alla dessa jävla måste.

Det har ju blivit en liten snackis om det här med att Paul Schockemöhle barrerar sina hästar, eller har gjort. Och ett inlägg jag läste och tyckte var lite intressant var detta. Hon påstår att vi som har schockemöhle schabrak, grimmor, benskydd what ever ska gå och bränna upp sakerna.

Förut frågade jag vad ni tyckte om att ha sin häst på lösdrift och vad det fanns för för-och nackdelar. Nu tänkte jag försöka skriva mina tankar kring detta.

Vad tycker ni om att ge hästarna "godis"? Vid träning från marken? Vid ridning? Vid fotografering? Bara för att?

Tänkte passa på att säga så här i början att nästan alla våra härliga, hemska, roliga och tråkiga videobloggar samt "i en annan del av Viggeby" - videoklipp är dolda nu. Vi har inte raderat dem, men har dolt dem för allmänheten vilket gör att inte ni heller kommer att kunna gå tillbaka och kolla på gamla klipp.

Men om jag ska vara ärlig, hade jag inte läst våran blogg om jag inte bloggade här!
Det är ju för jag är intresserad utav tävling och sånt. Men det är ju tyvärr en sak som jag inte kan göra, eller jo om man säger så här kan jag ju välja mellan Herkules och en häst att tävla. Och där har jag ju redan dragit mitt strå, som jag är väldigt nöjd med!

Vänta på resultat från tävlingar, träningar och allt sånt är saker som jag gillar!