Efter att ha vart med på ponnysanning har jag fått massor av beröm, men även en heldel med "skit". Jag var inte med där för att visa mig duktig på något sätt, jag skickade in bilderna på oss för att den tiden det tog för oss att ens bli team vart värt det, även för att visa alla som är så "anti-travare" hur fina dem kan vara/är.

Kan även säga att jag skrev en ganska lång text i mejlet som skickades till ponnysanning. Om hur allt var, vad vi gjorde för resa tillsammans, inte bara ridmässigt utan på alla sätt. i det mejlet stod det klart och tydligt att Melissa "bara" var min foderhäst. Att denna "Amanda" som verkar väldigt kunnig på mig och Melissa ändå (avundsjuk beundrare? ;) ) skriver både här och på Ponnysanning om att jag ljuger och säger att det är elak mot ägare osv är bara konstigt.

Amandas kommentarer:



Meljet till ponnysanning, jag skickade med flera olika bilder men dem la bara upp travbilderna inte mitt val. Och ni ser ju att jag skrev att det var min foderhäst.


Amanda har rätt, Melissa var inte min egna häst, men det har jag aldrig påstått och som sagt skrev inte det heller. Klart hon hade en riktig ägare, det har alla hästar i Sverige. Och ja, jag var medryttare en tid, ungefär dem första veckorna. Jag ljuger inte på något sätt och skulle aldrig ljuga om något sådant, varför låsas att jag ägde henne? Det blir inte mer verkligt för det liksom. Och sen spelar det ingen som hellst roll för mig om jag äger en häst eller inte. Förtillfället vill jag inte ens ha en egen häst.

Som Amanda skriver så red Melissas ägare Emelie in Melissa. Melissa var redan 15 år då. Men bara för att hästen är ridbar och den är inriden betyder inte det att den kan så mycket. Emelie har själv sagt hur impad hon var när Melissa dansade iväg i en skänkelvikning, Emelie trodde att hon fortfarande inte kunde det men kom väl åt med ena skänkel lite mer en gång. Hon blev även förvånad över hur lugnt och fint Melissa kunde galoppera tillslut. Visst hade Emelie kunnat gjort det här själv, men eftersom dem nöjde sig med att rejsa runt ute och busa så var la hon inte ner tid på det, och Melissa var ju redan gammal då. Men jag sån att jag "aldrig ger upp", och tur är väl det. För vilka fantastiska hästar både Divan och Melissa blev med bara väldigt mycket kärlek, när dem verkligen blev mina vänner.

Emelie som ägde Melissa blev och blir inte kränkt för att jag säger "min fina Melissa" tex. Många gånger skrev och sa hon "våran" Melissa, och så är det med Saras som äger Divan nu också. Och Sara säger ofta att det är jag som är Divans riktiga ägare nu och hon är "godismatte" haha!

 

Att det var någon som kommenterade och skrev att ända skillnaden var en finare bild 2010, ingen vinterpäls och att hon böjde mer på nacken. Vinterpälsen kan jag inte göra så mycket åt, svårt att få henne att odla vinterpäls mitt i sommaren för att bilderna ska bli rättvisa. ;) Och det är en bild från en sommaräng är lite fel, då det där är en hage. Och under sista tiden med Melissa stod vi borta i Svallby och där har vi ingen paddock. Så vi hade inget val än att rida i den där gräshagen. Jag tog även rättvisa bilder, ingen bild i felsteg eller att den första bilden är den sämsta av dem som fanns, kan lägga upp fler om så önskas!

 

Melissa och jag utvecklades inte bara i dressyren, det var så mycket mer, så mycket som har ett så mycket högre pris och som jag värdesätter så högt. Men det går inte att visa på en bild. Dem som följt mig och Melissa i verkligheten eller även genom motgångar och medgångar via min bilddagbok som förut var väldigt beskrivande och personlig, dem vet hur vår resa var, hur vi förändrades och hur vi tillslut var ett riktigt team.

Den här kommentaren som Jennifer skrev gjorde mig varm i hjärtat, jag har inte gråtit över något om Melissa på väldigt länge nu. Men här blev det allt ett par tårar, du är så snäll Jennifer! ♥ Jennifer är även en av dem som följt mig och Melissa under hela tiden, och har även haft endel annan kontakt med mig också. Nästan lite läskigt hur väl hon känner mig utan att vi har ens träffats, hennes ord satt mitt i prick!

 

 

Det som gör ondast av allt detta är att folk inte förstår hur mycket den här hästen betyde för mig, hur mycket jag kämpade för att hon skulle acceptera mig, och hur många gånger jag grät och var på väg att ge upp för att hon var omöjlig. Jag älskar henne så otroligt mycket fortfarande, även om det snart gått två år sedan hon gick bort. Jag hade gjort allt för att få träffa henne igen, älskade häst vila i frid. ♥

 

Idag är det tre år sedan jag red Melissa för första gången, en hemsk ridtur men det blev ju bra tillslut ändå! Så idag hade det vart våran 3 års dag, om hon nu hade funnits kvar här hos mig. ♥

Saknaden är stor. ♥

Idag är det 1 år sedan Melissa lämnade oss ensama här på jorden. Hon äger fortfarande en stor del i mitt hjärta, och jag tänker på henne oftare än vad folk kanske tror.

Idag var det 1 helt år sedan jag såg Melissa för sista gången, sista gången jag rörde henne, sista gången jag satt på henne, ja sista gången det var vi. Dock skulle hon egentligen tas bort tagen innan, så den här dagen trodde jag hon var borta. Jag grätt och grätt en hel dag, låg i sängen och stirrade i taket osv. Sen kom mamma hem och sa att hon skulle tas bort imorgon ist, då vägrade jag lämna sängen förän vi åkte en sista gång och sa hejdå igen, fast jag hade haft en hel dag med henne dagen innan.

Nu har en del av Melissa hamnat i mitt skåp igen (det var hennes skåp förut), med en del av henne menar jag hennes hjärtsmycke som hon alltid hade på sitt träns. ♥ Det som saknas i skåpet nu är någon bild på Divan och en bild på Melissa.

Idag är det hela 10 månader sedan min älskade, fina Melissa lämnade oss. ♥

Visste ni att Melissa haft två föl?

Jag har så otroligt många fina minnen med min finaste Melissa! ♥ Här kommer jag skriva om två stycken.

Det var en som vill att jag skulle skriva lite om Melissa så här kommer det :)

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥
I'm accustomed to you,
you're a part of my life.
Everything I told you honey,
I've nothing to hide.

You're my little angel,
you're my little star.
I'm still waitin' every hour,
you're so close to my heart.

All my life I've been waitin',
for one monent in time.
We're together I adore you,
I so adore your sweet smile girl.

I don't give a damn about what somebody told you.
I will ever be your man 'cause baby I love you.
If the worse comes to the worst,
I'm gonna hold you.
I feel you're far from believin' it.

We walk through a world where nobody has been before.
Turn back the hands of time open every door.
I swear I will allay your doubts and sure I love you more,
to retrieve your affinity.

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

Här kommer ett bildinlägg på min älskade saknade Melissa ♥

För er som inte vet vad som hänt så avlivades hon för 1 månad och 3 dagar sedan, hon blev 26 år. Jag hade henne som foderhäst typ, hon var min bästa vän. Och ja, jag älskade henne mer än allt annat. Jag mår verkligen inte bra av att inte ha henne vid min sida längre. Vissa perioder är värre än andra, och nu är de väldigt jobbigt av de.

Melissa Car - en gång stjärna, alltid stjärna! ♥
vi kom så långt..














Om någon är intresserad av att se före och efterbilder på oss i ridningen så - säg till!